tisdag 22 april 2008

Säljare - människor också?

Längesedan jag uppdaterade nu, men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Eller stämmer det verkligen?
Slänger ut den frågan där, ni får jobba lite med den.

Lite personligt först.
Mycket händer just nu. Brevid mig ligger en inbjudan till en antagningsdag på
Ljungskile folkhögskola. Intervju, skrivprov och nutidsorientering varvat med morgon, förmiddags och eftermiddagskaffe står på schemat. Låter som en fin dag. 9nde maj smäller det. Håll tummarna.

Tenta
om en vecka, jobb i helgen, mer jobb på tisdag nästa vecka och korppremiär på torsdag. Som sagt, mycket just nu. Ser mig lite som ett 22-årigt svar på Berlouscioni. Många bollar i luften. Media, fotboll, politik - take your pick. Jag kan det.

Ikväll
taggar vi till. Scousers mot Chelski. Tilltäppt fotbollsmagi gissar jag på. Ska lägga in en tjock bet på 1-1. 200 spänn. Resten av månaden, bara sådär. Imorgon kommer jag nästan vara miljonär.

För tre veckor sedan var det vinter, förra veckan kom våren. Nu är det nästan sommar. Om ytterligare ett par veckor kommer nog hösten? Att bo i Sverige är som att springa årstidsintervall i backe, varje morgon, året runt.

Snackade lite om ett av mina jobb. För att vara specifik är det ett säljarjobb. Jag är inte mindre än en möbelsäljare. Soffor till höger och utemöbler till vänster, allt till ett förbannat överpris. Men som den stjärnsäljare man är; räds jag inte en utmaning. Jag kan lova er lite saftig information från insidan av säljaryrket. Det händer en del om man säger så. Förstasideknäck varannan minut. Jag kan ge er ett smakprov.
Förra veckan fick vi lunch på jobbet. Tex-mex piroger. Det trodde ni inte va? Att vi säljare också äter vanlig svensson-mat. Men det är faktiskt så. Vi säljare behöver också överleva och det gör vi på exotiska piroger
från centralamerika. Inte dåligt va?
För er som skriker efter mer insideinformation. Det kommer, lugn, det kommer.

Okej, jag kan bjuda på en grej till. Det är mest tjejer som handlar möbler. Om det kommer in ett par agerar mannen oftast sidekick. Säger 'Oj vilken fin lampa, den tar vi' eller 'Ja det är klart att den hyllan hade passat perfekt i hallen'. Han slänger ur sig förprogrammerade medhållande fraser, inte mycket mer, förrän det handlar om soffor. För då jävlar brinner det till i mannens ögon. Halvtimmeslånga provsittningar, fötterna på puffar och fotöljernas fotstöd får bekänna färg - upp, ner, upp, ner, veckla in, veckla ut. Jag drar härmed slutsatsen att om man ser hemmet utifrån ett manligt perspektiv är soffan det absolut viktigaste. Är det soffinstinkten som gör mannen? Det kommer komma en grävande undersökning om detta inom kort.

Tack för kaffet
Jocke

1 kommentar:

Erik sa...

Seriöst, spelade du på 1-1 så förtjänar du kompanibånk! Aldrig vart så frustrerad som nu...