måndag 31 mars 2008

Han fick fanemej ett Wii

1-1, Malmö spelade underbart. Blåvitt spelade som om Erlandsson var tillbaka. Men ni som bryr er kan resultatet och såg säkert matchen, så det kommer ingen analys. Utan det mest anmärkningsvärd var matchens lirare, Jeffrey Aubynn, eller inte han själv, utan vad han fick.
Det blev en het spelarintervju direkt efter slutsignal på långsidan. Ekwall berättade för Aubynn att han var utsedd, av tittarna, till matchenslirare och sträckte över ett Nintendo Wii. Inte en blombukett. Inte heller en TV4-slips eller någon annan skit som hamnar underst i byrålådan eller i papperskorgen. Han fick ett jävla Wii. Han är runt 30 år, levt på fotbollen hela sitt vuxna liv och sitter säkert på ett par miljoner som vilar på något bankkonto i västindien, skattat och klart. Det sista han behöver är ett tv-spel. Ekwall borde packat in spelet och lagt det på närmaste postlåda med min adress i stora svarta bokstäver. Eller i vilket fall lottat ut det till någon skitunge på 10 år som inte har något vettigare för sig än att tokrösta på matchensprofil. Shit också.

Om Ekwall eller någon annan på tv4 läser denna bloggen, vilket de troligtvis gör, SLUTA INTERVJUA EN DANSK MÅLVAKT, eller säg åt honom att lära sig svenska så man förstår vad han säger.
Jag menar, det finns skäl till att ingen förstår danska. Inte ens danskarna själva gör ju det. Titta bara här.

Pff, tappade luften nu. Gick snabbt detta. Inte välskrivet, men det kommer från hjärtat.

Tack för mig.

Jocke

Ravelli asså, nu är han kung

Två månader och tio dagar kvar, sen sparkar det igång. Springsteens Jungleland går varm i ipoden och sommaren 1994 känns inte allt för avlägsen. Sommaren då Ravelli var kung och Håkan Mild sköt över. Jag var åtta år gammal och fick stanna uppe extra länge. Det var fest och jag vill tro att det kan hända igen.
Jag vill tro på en tryckare med poseidon den 29 onde juni. Jag vill tro på ett blågult, skrikande, publikhav när Frank de Bleeckere blåser full tid. En sambadansande Zlatan, en gråtande Sebastian Larsson och en stolt Mellberg. Wiens gator i Mozart eufori, die Winer küche lagar köttbullar med lingonsylt och på shoppingstrasse rullar en gigantisk nougatboll med Lars Lagerbäcks ansikte på - Wien, med en svensk touch.
I Göteborg byter Nordstan namn till Galleri Concha. Säveån blir Isakssån. Glädjen finner ingen gräns.
Jag vill tro, men, jag är ledsen att säga, det finns inte en chans i helvetet att det händer. Det sätter jag mitt körkort på.

Barrunda i Lördags. Hållplatshopping med en ny öl på varje stopp. Började uppe i Majorna för att avsluta i city. Tredje stället blev Jazzå, en rödvinsdrickande-pretantiös-bohembar utan varken känsla eller karaktär. Men det är väl så att stället speglas av gästerna. I vilket fall som helst klev vi in utan fördomar och spelade openminded.
Vi möttes av låg jazzmusik, baskrar på sné och Che Guevara mustascher med ett bästföredatum som luktade härsken mjölk. Känslan av en överkokad mikrovågsugnvärmd självkänsla låg som ett vakuum och fick håren på armarna att resa sig. Men vi skakade av oss obehaget och klev, fortfarande openminded, mot baren för att beställa de obligatoriska ölen. Vi fick in ölen, skålade glatt och då hände det. En kvinna, kan också ha varit en man, med rödfärgat hår vände sig om och sa med lågmäld röst.

- Kan ni vara snälla att sänka era röster. Vi kan knappt tänka här.

Jag blev helt knäckt och tittade mig omkring. 10 000 onda blickar var riktade mot oss och det kändes som om vi var flyktingar på rymmen. Levde i krogexil, utvisade från vårat hemland. Vietnameser på Stureplan. Men, vi avslutade våra öl och avslutade därmed kapitlet Jazzå - ett värdelöst stycke text i en annars episk utekvällsroman.

Tack för kaffet


Jocke

lördag 29 mars 2008

Kampen mot klimathotet


Är det bara jag som inte ser någon skillnad?


Jocke

Handbollens svar på marchmadness - Inte så hett

Hälsade på mitt barndomshem i veckan, hemmaborgen Heidhallen. Allsvenskt kval. Heid - Sikeå. Jag förväntade mig en magisk stämning, trodde att det skulle vara lika hårt som en roll spelad av Humphrey Bogart, smällar och en galen publik. Marchmadness helt enkelt.
Men nej, jag satt, tittade och kände mig som en avslagen öl. Känslan fanns inte där. Inte som förr i tiden där a-lagarna gapade på platån uppe till vänster, cafét delade ut marackas av colaburkar med okokta ärtor i, en galen atmosfär med en ännu mer galen speaker som vid varje mål skrek ut hemmalagets namn, med passion som en argentisk salsadansare. Nu var det istället som den nya ramlösan med citronsmak, utan kolsyra. Avslaget med en besk eftersmak. Målen följdes av vem spelaren var sponsrad av och spridda skurar av applåder. Heidarna ställde upp med en startsexa som hade en medelålder på 12 år och såg ut som nerkissade hundvalpar. Det fanns i och för sig en ljuspunkt, Jacob Schmidinger, snabb med ungdomlig entusiasm. Fast med hemadress ute på hisingen - Kärra HK - därför har jag inget till övers för honom. Glöm vad jag sa.
Okej då, jag kanske är lite hård, men det är ingen tvekan om att jag hade förväntat mig mer. Därför tror jag det kommer ta långt tid innan jag besöker mitt andra hem, Heidhallen, igen. Tråkigt, men sant.

Men vi torkar bort tårarna, slutar prata sentimentalt skitsnack och accepterar den gråmulna vardagen, med en cynisk resonans.

Håller jag på att bli gammal och bitter? Hoppas det.

Hade tenta i torsdags. Fick de frågor jag kunde och hoppas därför på inget annat än högsta betyg. För det ska jag ha. Inget snack om saken.

Ikväll blir det pubcrawl. Till dess längtar jag efter femmans nya storsatsning - Rederiet i realitytappning. Fan va gott det ska bli att möta Uno, Reidar och gubbarna på Freja igen. Fast nu med den nakna sanningen som vind i ryggen. Intressant, minst sagt.

Tack för mig.

Jocke

fredag 28 mars 2008

Breven till Beirut (Intro)

Ni måste lova att vara tysta om detta. Inte berätta det för någon. Öppnade brevlådan igår och, tro det eller ej, men där i låg en bunt brev. Inbundna i ett rött, halvtjockt gummiband. Alla var daterade och frankerade med ett solblekt frimärke med arabiska bokstäver på. Kuvertet hade färgen av finskapinnar, det var ingen tvekan om att det var gamla brev. Jag funderade ett tag fall jag verkligen skulle plocka upp breven och kom fram till, efter ungefär 2 sekunders funderande, att ta med mig dem. Jag sorterade breven på köksbordet efter datum. Öppnade det första och läste. Breven trollband mig och jag sträckläste hela kollektionen - 7 stycken brev - på en halvtimma.
Nu tänkte jag därför publicera breven här, i följetongsformat, på bloggen.

Jag börjar med lite bakgrundsinformation.
Breven kommer från en pojke, som aldrig nämner hur gammal han är, men uppskattningsvis är i de sena tonåren. Pojken kommer från ett politiskt förtryckt Libanon och har levt hela sitt liv under hot och anklagelser. Han flydde från Libanon, och Beirut, för att söka lyckan i Sverige. Breven skriver han hem till sin mormor, eller mamma. Det är ganska oklart. Han speglar det svenska samhället blåögt med endast referenser från sitt hemland om hur ett lands kultur och samhälle ska se ut. Om ni bara hänger kvar här i bloggen, kommer jag efterhand att lägga upp var och ett av breven.

Tack för det.

Jocke

söndag 23 mars 2008

Hotet från öst

Om ni vill läsa något roligt, fyndigt, pajasaktigt eller något annat i den stilen. Sluta läs nu. Detta inlägget är riktigt tråkigt, men jag måste skriva om det. Så enkelt är det.

Dagens svenska och internationella tidningar har stort mellanösternfokus. Här i Sverige kan vi läsa om bilbomber, stridigheter och dylikt. Inget fel med det, bra att man håller koll på ett oroligt område. Man kan samtidigt läsa om vad som händer i Balkan. Vem som bråkat med vem och så vidare. Vi får en bild av att det är minst sagt osäkra zoner där kulskott och våldsamma protester fyller vardagen. Kina får också sin beskärda del av den negativa mediala uppmärksamheten, i och med kommande OS i Peking. Lätt att den markant mest ostabila, men samtidigt politiskt enade, området glöms bort; Ryssland.

Jag har googlat runt och blir helt knäckt över vad jag ser. Ryssarna rustar så innåt helvete. Korruption inom den politiska eliten är bara en vardaglig frukost. Ett knäckebröd med kaviar och ägg. Rysslands starkaste man, Vladimir Putin, är världens mest opålitliga man, just nu. Värre än Bush, Ayatolla Khamenei och Hu Jintao tillsammans.

De som inte tycker eller tänker som Putin, är starka män med mycket folkligt inflytande, röjs undan med diverse metoder, med mord som det mest frekventa. Mest känd är väl mordet på den regeringskritiska journalisten, Andreij Litvinenko. Ett mord som fortfarande är ouppklarat, men med starka motiv mot den ryska regeringen. Dryga halvåret senare mördades återigen en journalist, Anna Plotkovskaja, i samband med att hon skulle publicera känsligt material om tortyr och förföljelse mot människor i den ryska delrepubliken, Tjetjenien.

Tryckfrihet och yttrandefrihet är båda nycklar till i en demokrati. Ett öppet medieklimat där allt kan diskuteras. Men Ryssland går allt mer emot de mänskliga rättigheterna. Restriktioner mot tidningar online har införts. Steg ett i kampen mot censur.

Ryssland måste få mer uppmärksamhet i media. Se på vad det har gjort med Kina. En hel värld är i protest. Kina har visserligen kommit längre i sin utveckling. Men som man säger, anfall är bästa försvar. Kapa anfallaren innan han har gjort finten.

Läs mer här
http://www.economist.com/world/europe/displaystory.cfm?story_id=10766260
http://www.prima-news.ru/eng/news/news/2008/3/22/40616.html
http://www.times.spb.ru/index.php?action_id=2&story_id=25235
http://rferl.org/featuresarticle/2008/03/80AB2CBE-2A25-4A63-B749-45F9BDEBAE43.html
http://english.aljazeera.net/NR/exeres/3AFB8F5A-39AB-4EC0-A199-28CF14D2CC74.htm
http://www.nytimes.com/2008/03/21/world/europe/21missile.html?_r=1&ref=europe&oref=slogin

Svin tråkigt, men jävligt nyttigt.

Tack för idag

Jocke

lördag 22 mars 2008

Magnétipset med Jocke Magné

Har blivit grymt trött på att tycka och tänka om allting på det senaste, så med detta inlägg kommer jag inte tycka och tänka alls. Jag kommer bara tippa. Sia in i framtiden, lägga det bakomflutna före mig, - eller hur var det han sa, grisen i lejonkungen? Med risk för tipsextranostalgi, kommer jag ta till det klassiska typsnittet - 1 X 2 - i mitt system. Där 1 står för hemmavinst och därmed något positivt, X är varken eller, slätstruket liksom, men det lurigaste av de tre alternativen är helt klart 2. Min 2a behöver inte vara ettans motsats - något negativt - utan kan även betyda något oväntat positivt. En underdog som slår hemmajätten. En David mot Goliat.

Här kommer veckans kupong.

Tenta på torsdag, 1450 - tidigt 1800-tal. Ja, det är svinkul, kan knappt bärga mig, och får därmed en solklar 2. Tentan är Nazityskland, medan jag får kämpa på som underhuggaren: 40-talets Paris. Just nu är jag ockuperad och ganska nedslagen i böcker och stenciler. Men som vi vet upprepar historien sig alltid. Runt 18.00, torsdag eftermiddag, kommer Marseljäsen sjungas starkt av solokör a la Magné i hela vasastan.

Jag har inte sett ungefär 3 minuter, effektiv tid, av konståknings VM och ger dess kommande framgångsvåg ett X. Stilla och välkammad som Ceasar Santins frissa i en nickduell.

Nattens sömn, solklar 1. Kudden kallar.

Tippar även en 1 på super-sunday. Engelska ligan är glödhet. Och med receptet: fyra topplag i två matcher kan inte ens en förbannad Glenn Hysén förstöra mitt fotbollsbak imorgon.

Tyvärr utgår Schulmansbrödernas blogg från veckans kupong. Orsak: en söndertorkad plan och brist på humor. Ät skit, Schulmans. För skit ska skit ha.

Tack för idag

Jocke

tisdag 18 mars 2008

Leading guitarr - Jocke Magne


Apples nya och, föramförallt, förbannat snygga telefon. Ge mig, ät mig, ta mig.

Fick ett hett tips på musik nu. The Kooks lirar indierock och kommer att köras varm på ipoden. Lyssnar genom deras senaste album, Konk, just nu och bäst hittills See the sun. Men vem fan bryr sig, viktigast är att gitarristen är farligt lik mig. Eller vad säger ni?

Längst bak sticker jag upp? Kanske därför jag har sovit dåligt det senaste. Har rivit loss gitarren på gig världen runt istället för att snusat kudde.

Tack för mej
Jocke

måndag 17 mars 2008

Cuba vs GU

Jag har redan lagt en slö vecka bakom mig och blickar mot dess motsats. Skola, jobb, skola, jobb, skola, i den ordningen.

För två somrar sedan jobbade jag som golvläggare ute på Volvo i Torslanda.
Började klockan 6 och jobbade, i 11 timmar, fram till 5-tiden på kvällen, kämpade och slet. Kom hem med ryggvärk och deckade på soffan lagom till Bollibompas signaturmelodi, bara för att kliva upp klockan halv sex nästa morgon. Det var som att leva lågstadiet på nytt.
Kände mig som en Guantanamo fånge, utan det orangea helstället, fast med blyvikten runt foten och systemets fasta grepp om min hals. Överhetens iglar kändes påtagligt nära. De satt på sina pråliga stolar, åt kycklingvingar med blue-cheese-dip ur silverskålar och knäppte upp översta knappen på byxorna när det började ta emot. De såg ännu en ung, lovande och hungrig tonåring sikta mot stupet och försiktigt kraschlanda i förtidspension och A-kassa. Som gamar runt en döende prärievarg i öknen. Jag gick upp varje morgon, åt en rostad macka med hallonsylt. Kom till jobbet, drack ett blaskigt automat-kaffe - som inte smakade helt olikt cigarettfimpar - och slet mina knogar blodiga av ett elva timmar långt evighets pass med en handslip och ett munskydd.

Ungefär såhär kommer jag känna efter denna veckan. Satan vad slapp man blir av att plugga.

Härligt med slutspelstider. Alla sportsidor på hela internet blir fulla av saftiga nyheter. Trashtalk, hyllningar, sågningar, listan kan göras en mil lång. Morgonens markant bästa artikel finns på aftonbladet.
SVT:s expertkommentator på handboll, Per Johansson, sågar legenden Per Carlén vid fotknölarna. Med bland annat citat som "Det är inte så ofta en tonåring fixar jobb till sin farsa" kan man undra vad Carlén verkligen har gjort Johansson? Snott hans fru, spraymålat hans hus, skrapat hans nya volvo med en nyckel?
Nåt riktigt illa måste det vara. Vad tror ni?

Orkar inte avrunda.
Tack för mig

Jocke

torsdag 13 mars 2008

Solnedgång, 25 grader...


...en iskall mojito, fötterna på räcket och Arranca spelandes lågt, av ett liveband, i bakgrunden.

Där vill jag vara nu.

Jocke

onsdag 12 mars 2008

Snabb fråga...

John Legend, artistnamn eller medfött?

Jocke Kung?

Hur låter det?

Sent om Champions League

Inget oväntat.
Zlatan spelade, som vanligt, bra, men Inter utan vilja. Liverpool kontrade och försvarade, som vanligt, fläckfritt. Habo pojkarna sågade, som vanligt, Ibras trollkonster - men det är väl som man säger: Thoes who can't do, complain.
Tur att korvklippar-Esa - mannen som klipper korvar, ja korvar, till vardags. I och för sig med millimeterpercision. Men ändå, KORVAR! - var på min sida i Ibrahimovic frågan.

Ekwall skrev något bra, för en gångs skull, i sin blogg efter Inter matchen.

Zlatan Ibrahimovic ska stå på händer, gå på lina o dressera hungriga tigrar o annat som ska vara så mycket mer än alla andra.
Annars är han alltså - dålig. Det verkar inte finnas någonting däremellan.


Stämmer rätt bra faktiskt.

Inga mer svenskar i CL, Valencia försvann för längesen. Vem ska man titta på nu? Tråk-Roma, ett profillöst Fenerbahce, Grahams-Chelsea?

På tal om champions leauge. Fyra lag av totalt åtta borde bevisa att Engelska ligan är het som en gasolbrännare jämfört med den italienska induktionshällen. Därför kommer inget hyllande inlägg om något som inte är värt att hyllas.

Imorgon blir det ett kokande Lisebergshallen. Kvartsfinal 1. Pixbo tar emot Dalen. Habo-Rosén i andra femma. Jag i klacken. Kan inte gå fel.

Mycket sport nu. Bryter av med musik. Här har ni melodifestivalens, markant, bästa låt. Den kan gå hela vägen i Belgrad. Men på ipoden rullar Death or Glory - The Clash.

Bra dag idag.

Avslutar som Simon Bank skulle gjort.
Svinkallt, grått och tråkigt. Men även när det inte händer något händer det alltid något. Snart sitter man där, snörar på sig skorna och tejpar benskydden. Solen värmer och sätter färg på ett annars färglöst Mölndal. Då är det dags för fotboll, korpfotboll.

Tack för fikat

Jocke

Inte ett helt komplett poolpaket


Oslagbara priser?! Inte så konstigt. Om ni tittar riktigt noga och läser bildtexten står det klart och tydligt 'Liket säljes separat'. Komplett poolpaket, skitsnack. Det var bättre förr, som i denna klassiker, då fick man det som man blev lovad. Ingen falsk marknadsföring. Hoppas någon fick sparken för detta.

Nu: Föreläsning om upplysningen. Ja, det är lika kul som det låter.

Jocke

tisdag 11 mars 2008

Tunga tider

Drygt en månad sedan jag kom hem från Australien nu. Sverige har varit ganska snällt mot mig hittills. Jag har kommit undan med en hel del skitsnack och andra hyss.
Men nu verkar det som att det har vänt. Regnet öser ner. Solen lyser, men täcks bakom ett molntäcke lika tjockt som Paul Potts kinder. Tristessen fyller vardagen snabbare än vakterna på Push knäcker självförtroenden. Och så fortsätter det. Lätt att gräva ner sig, 6-feet-under, men det tänker jag fan inte göra. Har en plan istället. En revolution.
  • Börja träna. Tre råa ägg, på med gråstället och ge sig ut i slingan, varje morgon, tills jag spyr.
  • Äta ordentligt. Nyttigt så inåt helvete. Sallad och vatten, punkt slut.
  • Planera en resa. Exotiskt är bara förnamnet. Ju mer extremt desto bättre.
***
Tänk på den sjukaste duon ni någonsin har tänkt på. Det allra konstigaste, mest flippade radarparet. Spela utanför sargen, Carina Berg/Carolina Gynning, Big Mama och Marino Ramberg. Där har ni hur ni ska riktlinjer för hur flippat detta paret verkligen är.
Lyssna nu. Leif GW Person och Paolo Roberto ska spela in ett matprogram i Italien. Hur många var den som tog fram idén tvungen att sätta på för att idén skulle gå igenom? Måste vara tvåsiffrigt.

***
Jag hatar pingis. Kommer aldrig mer spela skiten. Än mindre titta på det. Det behövs ingen anledning förutom att den borde tas ur OS programmet och ersättas med något mer vettigt, som boule, eller stövelkastning. Skit är vad det är, pingis.

***
En helt ny och het blogg är på schemat. Återigen en bloggrevolution. Jag ser mig själv lite som bloggvärldens Karl Marx, där min blogg kan jämnställas med hans Kapitalet. I vilket fall som helst. Realityblogg är det nya. Ni kommer märka när den lanseras, det kan jag lova. Ou, kan knappt bärga mig. Jag kan tänka mig att Columbus hade denna känslan när han såg de västindiska öarna första gången.
Bloggvärlden ligger vid mina fötter. Nu är det bara att böja lite på knäna. plocka upp den, och paketera i en läsarvänlig förpackning med röda snören.

***

Jag skiter i att avrunda.
Drive safe.

Jocke

torsdag 6 mars 2008

Zlatan - Dubbelt så bra?

När Mr Ibrahimovic fick sin första son, Maximilian, växte Zlatan till oanade höjder. Han mognade i sitt spel, sög inte lika mycket boll, släppte istället i precis rätt läge. Började göra mål i Champions Leauge såväl som Ligan. La Gazetta hade rubriker som Ibravissimo, Ibra Cadabra - Jag försökte få in Ibratastisk i SAO - och så vidare. Nu har det hänt, vändpunkten som göra att Sverige kommer segla genom EM som en Maxi77 på läns (vinden i ryggen). Zlatan har fått en andra son och kommer därför bli DUBBELT SÅ BRA. Grekland, Ryssland och Spanien släng er i väggen. Ingen eller inget kan stoppa Zverige.

Borde väl egentligen plugga lite, men tog en kaffe och en banan istället. Läste GP samtidigt och såg att Foppa blev hyllad i comebacken. Inget oväntat, men artikeln gav andra svar. Till exempel att det spelar ingen roll att han ser ut som en sliten gruvarbetare från bergslagen. Damerna älskar Forsberg mer än räkor och vitt vin.


Foppa är tillbaka. Men het på fel forum. Om en blick hade kunnat säga 'Get in, get out, over and over again' är hon i mitten helt klart på rätt spår.

Måste erkänna att Madrid - Roma var, trotts de italienska influenserna, riktigt bra. Det kommer ta emot att skriva ett hyllande inlägg till något som inte förtjänar att hyllas. Men men, det kommer så småningom.

Nu: Skoshopping, tråkigt, men det måste göras.

onsdag 5 mars 2008

Tävlings blogg...

Nu jävlar ska vi skapa blogghistoria. Nyskapande är vad det är. Ingen har någonsin testat en interaktiv blogg där ni som läsare - om det ens är någon som läser detta - får vara med och tävla.

Vi börjar enkelt. Sten, sax eller pöse. Ni mot mig. Ni hittar svaret i mina kommentare(De är öppnade nu så alla kan säga vad de vill).

Regler
Ni väljer antingen Sten, Sax eller Pöse.
Sten slår sax, pöse slår sten och sax slår pöse.
Fusk premieras.

Inte helt oväntade brutna löften

Vad är det mest heliga som finns? Vad är det som ett förtroende står och faller med? Vad är det värsta man kan göra mot någon annan?

Svaret kan bli långt och komplicerat, men det är det inte, tvärtom. Det är dess motsats. Kort och koncist. Nämligen att bryta ett löfte.

Nu sitter ni och tänker 'Vad i helvete vill han med detta'. Det ska jag berätta. Jag kliver in på ett känsligt forum. Politik scenen. Jag har grävt och grusat lite och kommit fram till att; som ny regering har man ett speciellt 'Löftes-glas', det är officiellt uttalat och det vet alla.
Detta speciella löftesglaset är inte stort. Inte mycket mer än 33 cl, som en colaburk. Och för att kunna fördela dessa få löftesdroppar måste man vara sparsam. Inte slösa. Alliansens löftesglas är på brädden fyllt. Fram till idag. Men nu har det runnit över, genom att fullkomligt pissa ner den indirekta svenska folksjälen; Public Service. Läs denna artikel på Dagens Media så förstår ni mer. Inte ens mannen-som-alltid-bär-Filippa-K kan neka att det är fegt, löjligt och barnsligt.

Saknar Sveriges regering så pass mycket(lite) stake att ställa upp i en debatt är det lika bra att vi följer Belgiens exempel; Ingen regering alls.

Nog om det.

Kanon dag. Solen sken, ett två timmars långt tennispass som avslutades med en bättre thai och en ännu bättre Vasalopps snäcka - världens kanske godaste bulle med blåbär, kräm och socker. Ikväll blir det champions league och jag kan knappt vänta till att ALLA lag från världens, så kallade, bästa liga är utslagna.

Bye bye Milan, Pirlo och Kaka skit-passade sig ur turneringen,
Bye bye Roma, två tidiga mål från Real tar musten ur Il Bimbino d'Oro och hans mannar,
Bye bye Inter, ingen Zlatan, ingen vinst. Att man sedan möter Englands bästa kontringslag med 2-0 i röva hjälper inte till.

Har jag fel lägger blir det ett hyllande inlägg till italiensk fotboll.

På tal om Milan och champions league. Är Ancelotti Patos farsa? Annars är det helt ofattbart att han får spela 90 minuter.

Vi får hoppas att jag inte följer moderaternas spår.

Tack för tårtan
Jocke

söndag 2 mars 2008

Godnatt Aftonbladet

Aftonbladet.se, okej att pappers-tidningen är skit, men inte ni också. Jag börjar tro att deras förstasida är till för att ge frånskilda 65-åriga tanter, med alldeles för mycket tid, en sista chans till att slappna av genom en skvallerorgasm.

Skärp er för i helvete! Ge oss, som fortfarande har något att tillföra, en chans att hänga med vad som händer i världen utan att behöva läsa skiten på engelska.

Godnatt Världen
Godnatt Sverige
Godnatt Göteborg
Godnatt Mr. Tom

Tack för kaffet
Jocke

Super-söndag

Produktiv. Ett ord som beskriver min dag. Den har sett ut ungefär så här. Gick upp, tittade på tv, satt i soffan, pluggade i 15 minuter och lagade mat. Nu har jag mer överskottsenergi än Linda Bengtzing hade efter direktkvalet till Globen igår.

Såg Vasaloppet från Eldris till målgång. Jag blev trött bara av att se norrmannen staka. Undrar hur han tänkte när han kört tre mil och visste att det var sex mils dödsstakning kvar. Där kan vi börja snacka vinnarskalle. Jag tror att långloppsskidåkning kliver upp i topp på min mest-imponerande-men-samtidigt-skittråkiga-idrottsinsatser-lista, tätt följt av bandymålvakter och han som läser upp summan av pilarna i dart. Golfdomare får ses som bubblare.

Imorgon blir det skola. Ska ta och bli seriös. Kan i och för sig bli svårt med tanke på att You tube drar som ett svart hål.

På tal om imponerande idrottsinsatser. Kolla här.

tack för det
Jocke

lördag 1 mars 2008

Om vikingar fanns idag...

Foppa tillbaka. Jag ger honom 3% chans att lyckas, han står och faller med första matchen. Men mest intressant är vem som ska skydda honom. Har gått och funderat på detta i ett par dagar och fick svar idag med citatet 'Jag slår så hårt jag kan'. Go gubbe.